șÚÁÏłÔčÏÍű

I butiker och apotek över hela Sverige gapar hyllorna tomma dĂ€r det borde stĂ„ toalettpapper, pasta och paracetamol. Kunder mĂ„ste jaga frĂ„n butik till butik pĂ„ jakt efter en ynka toalettpappersrulle. Ökningen av fall av COVID-19 i framförallt storstĂ€derna har lett till att kunder skyndar sig att bunkra basvaror – detta trots rapporter frĂ„n producenter som menar att det inte rĂ„der nĂ„gon brist pĂ„ dessa varor. SĂ„ varför beter vi oss som om det gör det?

Rationellt eller irrationellt? 

– Ibland finns det en logisk grund för hamstring, förklarar professor Richard Wahlund, som forskar om konsumentbeteende och ekonomisk psykologi. 

– Det Ă€r nĂ€r mĂ€nniskor Ă€r övertygade om att det kommer att bli brist pĂ„ nĂ„got de verkligen behöver, vare sig det Ă€r medicin, mat eller toalettpapper. Denna logik pĂ„verkas i sin tur ofta av psykologiska faktorer, vilket gör att vissa mĂ€nniskor hamstrar mer Ă€n andra och vissa inte alls, trots att de har samma behov. 

Sedan finns det irrationell hamstring och det Ă€r nĂ€r det inte finns nĂ„gon verklig brist i sikte eller inget direkt behov av de saker som bunkras. Som i fallet med toalettpapper, förklarar Wahlund. Panikköpandet började i Hongkong redan i februari och spridde sig sedan över Asien, Europa och USA. I Hongkong blev det sĂ„ illa att en grupp bevĂ€pnade rĂ„nare stal 600 rullar toalettpapper. I flera lĂ€nder har fysiska grĂ€l över det dyrbara materialet uppstĂ„tt toarullesbunkrare emellan. En australiensisk tabloid tryckte nĂ„gra extra tomma sidor för att anvĂ€ndas vid en nödsituation. 

Med vidstrĂ€ckta skogar och inhemska pappers- och massafabriker i full gĂ„ng har svenskar ingen egentlig anledning att vara oroliga för att just den hĂ€r nödvĂ€ndiga produkten ska ta slut. Men det skulle mycket vĂ€l kunna hĂ€nda att det tar slut pĂ„ annat. Och hamstring ser vi fortfarande mycket av. En faktor som kan förklara detta Ă€r sĂ„ kallade tidspreferenser. 

Planera framÄt eller leva i nuet?

– Positiva tidspreferenser innebĂ€r att mĂ€nniskor föredrar konsumtion nu snarare Ă€n senare, medan de med negativa tidspreferenser föredrar konsumtion i framtiden istĂ€llet för i nuet. De flesta mĂ€nniskor ligger nĂ„gonstans dĂ€remellan, förklarar Wahlund och fortsĂ€tter:

– Kort sagt, framtidsinriktade mĂ€nniskor, som har negativa tidspreferenser, tenderar att planera framĂ„t och investera mer i exempelvis utbildning, bostĂ€der eller besparingar. Eftersom planering i förvĂ€g krĂ€ver viss kunskap tenderar de att aktivt söka information, inte minst frĂ„n pĂ„litliga nyhetsmedier. NĂ€r de förutser en brist pĂ„ vissa produkter kan det leda till hamstring. Men om de inte tror att indikationerna Ă€r pĂ„litliga kommer de att hamstra mindre. 

Personer med starka positiva tidspreferenser lever, Ä andra sidan, mer i nuet. De Àr mer benÀgna att leva ur hand i mun, planerar och sparar mindre. De Àr i allmÀnhet mindre benÀgna att hamstra, förklarar Richard Wahlund.

– Men bland sakerna de konsumerar finns sociala medier. Om det finns mĂ„nga nyheter eller rykten om möjliga brister och behov av hamstring kan detta pĂ„verka dem i deras beslut. Till exempel som berĂ€ttelserna frĂ„n Hong Kong och Australien som delades i stor utstrĂ€ckning pĂ„ sociala medier.

Vi hatar verkligen att förlora

Andra förklaringar till hamstring Ă€r ŽÚö°ù±ôłÜČőłÙČč±č±đ°ùČőŸ±ŽÇČÔ och flockbeteende. Förlustaversion innebĂ€r att mĂ€nniskor i allmĂ€nhet reagerar mer pĂ„ förluster Ă€n pĂ„ vinster.

– Vi hatar och försöker undvika förluster mer Ă€n vi Ă€lskar och försöker vinna. NĂ„got som aktiverar ŽÚö°ù±ôłÜČőłÙČč±č±đ°ùČőŸ±ŽÇČÔ Ă€r om vi uppfattar en brist pĂ„ nĂ„got. Och det Ă€r exakt vad som hĂ€nder nĂ€r vi ser tomma hyllor i butiken. Det aktiverar en kĂ€nsla av att vi saknar produkterna som inte finns dĂ€r lĂ€ngre. Med andra ord sĂ„ förlorar vi möjligheten att konsumera dessa produkter. 

I en osĂ€ker situation tenderar mĂ€nniskor ocksĂ„ att titta pĂ„ andra i vĂ„r ”flock” – vĂ„rt eget samhĂ€lle – för tips om vad man ska göra och hur man ska bete sig, och tro att andra vet nĂ„got vi inte gör. Tomma hyllor och berĂ€ttelser pĂ„ sociala medier Ă€r exempel pĂ„ sĂ„dana tips. NĂ€r mĂ„nga mĂ€nniskor imiterar andras beteende uppstĂ„r flockbeteende.

čóÂáĂ€°ùŸ±±ôČő±đŽÚŽÚ±đ°ìłÙ±đČÔ

 â€“ Det kan ha börjat som en fjĂ€rilseffekt. Men det Ă€r en bluff, sĂ€ger Richard Wahlund. 

Du ser artiklar och memes om att det Ă€r slut pĂ„ toalettpapper, din granne drar hem massa rullar och hyllorna i butiken ekar tomma och du kommer fram till att det rĂ„der brist. Du delar sjĂ€lv samma memes. Och nĂ€r hyllorna har fyllts pĂ„ kommer du ocksĂ„ att köpa ett par balar papper – och dĂ€rmed tömma hyllorna för nĂ€sta kund.

 â€“ NĂ„got som kan öka tendensen till hamstring ytterligare Ă€r att vi har vant oss vid att samhĂ€llet tar hand om de vanligaste problemen och att vi bara behöver ta hand om vĂ„ra egna problem. Man kan kalla det egoism, men vi kanske har lĂ€rt oss det frĂ„n hur vĂ„rt samhĂ€lle Ă€r organiserat. Om sĂ„ Ă€r fallet, sĂ„ Ă€r det vĂ€ldigt sorgligt, avslutar Richard Wahlund.