ºÚÁϳԹÏÍø

Go to main navigation Navigation menu Skip navigation Home page Search

Lokal koppling gör att fler tar till sig information om klimatrisker, visar studie

En ny studie från Handelshögskolan i Stockholm och Harvard University visar att människor blir mer uppmärksamma på råd om hur de kan skydda sina hem när klimatrisken kopplas till deras egen närmiljö. En enkel justering i budskapet kan därmed få fler att agera inför naturkatastrofer.

Från vänster: Harvard professorn Michael Hiscox och Nurit Nobel, forskare vid Handelshögskolans Center for Sustainability Research

I ett stort fältexperiment deltog nästan 13 000 husägare i områden i Australien där risken för skogsbränder är hög. Forskarna testade om mejl som nämnde mottagarens egen stadsdel skulle väcka större intresse för information om brandsäkerhet.

Personer som fick mejl med lokal anknytning var dubbelt så benägna att söka mer information om hur de kunde skydda sina hem, jämfört med dem som fick mer allmänna utskick.

– Vi vet att klimathot ofta känns avlägsna och abstrakta, säger Nurit Nobel, forskare vid Handelshögskolans Center for Sustainability Research och studiens huvudförfattare.

– Genom att nämna människors egen stadsdel blev en diffus och osäker risk konkret och lättare att förstå. Den här enkla lokaliseringen hjälpte mottagarna att koppla budskapet till sina egna liv, vilket gjorde att fler tog ett steg mot handling, tillägger hon.

Konkreta åtgärder för husägare

Även om vissa klimatrelaterade katastrofer inte går att förhindra kan husägare vidta flera konkreta åtgärder för att minska skadorna – som att rensa hängrännor, hålla fritt runt huset och ta bort brännbart material inför brandsäsongen. Mejlen i studien beskrev just den typen av enkla och evidensbaserade råd.

– Ingen kan stoppa ett plötsligt skyfall eller hindra en skogsbrand från att sprida sig. Men varje individ kan göra sitt hem mer motståndskraftigt. Studien visar att hur vi kommunicerar den här typen av information – särskilt när den känns lokal och personlig – har stor betydelse för om människor tar till sig den, säger Nurit Nobel.

Tidigare forskning har ofta fokuserat på hur man motiverar människor att minska sina koldioxidutsläpp. Däremot finns färre studier om hur man får människor att anpassa sig till de klimatrelaterade risker som redan är här. Den här studien, som genomfördes tillsammans med en stor australisk bank, bidrar därför till ett område där kunskapen fortfarande är begränsad: beteendeinsatser för klimatanpassning.

Brådskande behov av bättre beredskap

Studien kommer i ett läge där myndigheter, försäkringsbolag och husägare kämpar med ökande kostnader för klimatrelaterade katastrofer. Extrema väderhändelser som skogsbränder och översvämningar har ökat kraftigt de senaste åren. I USA har antalet klimatkatastrofer som kostar över en miljard dollar tredubblats sedan 1980. Även Europa har sett växande klimatpåverkan, med fler branddrabbade hektar under de senaste åren än någonsin tidigare.

Samtidigt är det svårt att få människor att vidta skyddsåtgärder när hoten uppfattas som otydliga eller långt bort. Även om effekten i studien var måttlig i absoluta tal, påpekar forskarna att den kan få stor betydelse i stor skala.

En skalbar och kostnadseffektiv metod

– I verkligheten kan även små beteendeförändringar få stor effekt när de når tusentals eller miljontals människor, säger medförfattaren Michael Hiscox, professor vid Harvard University.

– Den här typen av beteendeinsats kan därför kraftigt öka hur många som tar del av viktig krisinformation. Det är en skalbar och billig metod som både privata aktörer och offentliga myndigheter kan använda för att uppmuntra människor att agera innan katastrofen slår till, tillägger han.

Forskarna vill nu se vidare tester av lokalt anpassade budskap i olika typer av riskmiljöer och kulturella sammanhang. De lyfter också behovet av fortsatt samarbete mellan akademi och näringsliv för att utveckla och utvärdera verkliga strategier för klimatanpassning, eftersom effektiva lösningar kräver gemensamma insatser.

Publikation

“.” Nurit Nobel och Michael Hiscox, Nature Human Behaviour, online 8 december, 2025, doi: 10.1038/s41562-025-02352-w

För mer information, vänligen kontakta:

Nurit Nobel
Forskare, Center for Sustainability Research, Handelshögskolan i Stockholm
Telefon: +46 76 191 7134
E-post: nurit.nobel@hhs.se

Om Handelshögskolan i Stockholm 

Handelshögskolan i Stockholm är den ledande handelshögskolan i Norden och Baltikum och har ett högt anseende i Sverige såväl som internationellt. Forskning i världsklass utgör grunden för våra utbildningar som består av kandidat-, master- och forskarutbildning, ett MBA-program och ett stort utbud av executive education. Våra program är utvecklade i nära samarbete med både forskning och näringsliv, vilket ger våra studenter stora möjligheter att uppnå ledande positioner i företag och andra organisationer. 

Handelshögskolan är ackrediterad av EQUIS, som garanterar att både undervisning och forskning håller högsta internationella standard. Handelshögskolan är också den enda svenska medlemmen i CEMS och PIM, som är samarbeten mellan ledande handelshögskolor i världen, vilket bidrar till den höga kvalitet som Handelshögskolan är känd för.

SSE CSR Behavioral economics Climate Environment Sustainability Resilience Press release